Lärar My

Här kommer lite reflektioner kring arbetet.

       

Skogsbrynet från första bild till sista. Här har vi stora skillnader i  miljön. När jag startade i september var temperaturen runt 18 grader varm och sista gången var det riktigt kallt med -10 grader. Det har gått från att vara mycket grönt i lä, till att gå till mer kyla och lövfällning, det har också skapat mer öppen miljö på det här området. Som bilderna visar har löven lagt sig på marken och trots att det är kallt så sker det nedbrytning där under. Bland annat hjälper maskar och andra insekter fortfarande till när de ligger skyddade.

 

    

Vattenparken från första bild till sista. Vid sista besöket hittade jag också ett hål som jag gissar tillhör kanin eller hare vid vattenparken. När jag startade i september var temperaturen runt 18 grader varm och sista gången var det riktigt kallt med -10 grader. I vattnet sker även här fortfarande en del av livet och det står aldrig helt stilla.

Projektarbete – 

           

I september när jag besökte mina naturrutor från början valde jag att anpassa en lektionsplanering som är perfekt att utföra med elever. Det handlar om att se hur hållbar vår värld är. Jag valde att gräva ner i jorden vid skogsbrynet en gummihandske, bananskal och potatis. I december när jag var på platsen sista gången grävde jag upp allt. Här skulle jag tillsammans med elever konstatera att inget hänt med handsken, att bananskalet hunnit förmultna på tre månader och att potatisen ätits upp inifrån och egentligen bara har sitt skal kvar och är rätt rutten.

Jag har också valt att belysa centralt innehåll i biologi som kan vara relevant när man arbetar med naturrutor på det här sättet.

Året runt i naturen

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­sys­tem.

Material och ämnen

• Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan åter­vinnas.
• Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

Systematiska undersökningar

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och do­ku­men­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
• Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

I framtiden hade jag gjort det hela på ett helt läsår, dock hade jag troligen inte varit mer övergripande kring vad som sker på naturrutorna. Andra ämnen som jag skulle koppla vidare till är samhällskunskap med hållbart tänk. Jag hade också kunnat passa på att arbeta tillsammans med matematik när eleverna får placera ut ytan för platserna, och även haft andra dokument där de fått samla och räkna material.

 

Källor som använts under perioden: 

http://www.digiflora.se/seek/webui.php – Digiflora

https://artfakta.se/artbestamning – Artfakta

https://plantnet.org/en/ – Plantnet

https://lens.google/ – Google Lens

https://www.ne.se/info/ – NE

Jag tänkte här lyfta lite kring ekologi och ekosystem. Det innebär att det som lever här både växter och djur påverkas av abiotiska och biotiska livsmiljöer. Biotiska är påverkan på miljön av det levande i miljön. Det kan vara växter, djur och mikroorganismer. I den abiotiska miljön är det icke levande som påverkar, det kan vara vind, solljus och temperatur. Saker som också kan påverka omgivningen är även det vi människor bygger där, anläggning av byggnader och vägar.

I skogsbrynet har vi abiotiska faktorer som berget vilket ger lä åt allt som växer där. En del av träden är av barrväxter och de trivs i sur jord och de arter jag tidigare visat i andra inlägg är typiska för den här miljön. Förutom växtligheten här har jag sett röda skogsmyror som bor i och runt trädens rötter och även spindlar, vilket tyder på påverkan av biotiska faktorer. Jag har dock valt att inte fotografera spindlarna för jag själv får lite panik. Skulle jag kolla runt mer tror jag att jag hade kunnat finna mer svamp vid skogsbrynet.

Vid vattenparken ligger det samma cykelväg som följer vid skogsbrynet, vilket kan ses som abiotisk faktor. Här är fältet öppet och det ger både tillfälle för vind och solinsläpp. Nu har det visserligen blivit höst och soltimmarna är färre, men som biotisk faktor skiljer det sig mycket mellan de olika naturrutorna. Marken intill ån är fuktig. Biotiska faktorer i rutan är tätt växande gräs av olika sorter. Klibbalen som växer i en del av naturrutan har det varit  massor med skalbaggar som angripit trädet.

Fåglarna kan ses som konsument i vattenparken eftersom de kan ta gnagare och annat på de öppna ytorna. I vattnet kan änderna äta av det som växer där och springare som kan finnas på vattnets yta. Medan de olika fåglarna som du kan se på bilden ovan kan vara producenter i det här området. Kaveldunet kan ses som producent eftersom den kan ge mat till andra som lever där. I vattenparken är grodor konsumenter.  Även allövsbaggen som smaskar på klibbalen är en konsument.

På båda ställena har jag sett sniglar och snäckor som är blötdjur, dessa är nedbrytare i båda miljöerna. Laven som växer i skogsbrynet är en nedbrytare som delvis bryter ner där det växer.

Näringskedjor och näringsväv på de båda platserna kan vara att grodorna äter insekter som finns i vattenparken, insekterna hjälper till med nedbrytning i området. Fåglarna äter grodorna men skulle kanske kunna ätas av någon orm också.

I skogsbrynet har det funnits räv till och från och i närområdet där. Detta är en predation, vilket innebär djur som äter andra djur.  Om den kan komma åt möss och ekorrar från skogsbrynet så gör de gärna det. Mössen äter sniglarna som bor och lever i skogsbrynet och sniglarnas avföring går tillbaka ner i marken. Cirkle of life.

 

Invasiva arter har jag hittat i vattenparken. Jag kan inte se vad det är men jag är säker på att den är invasiv

Sådär! Nu kan man se att hösten är här! Träden har börjat få lövfällning och träden drar tillbaka sin energi. Någon har klippt gräset vid vattenparken för en tid sen, blev så förfärad att inte få följa en del av de arter jag tidigare sett.

Gräset är i alla fall brunare, löven gulare, några träd så som björk har verkligen ändrat färg och/eller tappat löv.

Vädret har blivit kallare, det har varit omkring 10 grader de senaste dagarna. Men däremot tycker jag det har varit varmare än andra år. Det som är mest utmärkande är ändå mängden soltimmar som blivit färre. Som påverkar fotosyntesen vilket drar tillbaka klorofyllet i träden för att spara till våren, det gör att andra ämnen blir kvar i löven och leder till lövfällningen.

 

 

I början av naturrutetiden hittade jag vanlig padda vid vattenparken, den är framför allt ett nattaktivt djur. Den kan förekomma i en stor variation an livsmiljöer. Det viktiga är att miljön är rik på fuktiga gömställen, omkullfallna träd, lövhögar, stenmurar, och paddan återfinns därför gärna i parker och trädgårdar, löv- och barrskog. Den äter gärna levande föda, maskar och myror, vilket passar bra eftersom det finns ett stort myrbo i närheten av där jag fann paddan.

 

I detta inlägg tänkte jag gå igenom vilka olika arter som finns på respektive plats.

Skogsbrynet

Jag tror att detta är Bergklomossa. Det är vanligt att den växer på trädstammar som på detta trädet. Här växer den i skogsbrynet.

Här är en bit lav, och jag tror det är Slånlav, Jag har plockat av en bit från trädet det växer på.

Vinbergsnäcka

  Blåsippa, har blomning april-maj, den är fridlyst. Blåsippan växer i skogen där det både finns barr- och lövskog.

 

Stinknäva, den växer ofta i skugga, i mullrik och kväverik jord, här växer den på stenig och hård mark intill rötterna av ett träd. Blommar maj-september. Den har ljusrosa blommor och som hörs på namnet luktar den inte särskilt gott.

Den här var svår att definera utan blomma, men tror det är en Pipdån. Den kan växa i de flesta typer av jord och växer här i skogsbrynet. Pipdån gillar kväverik jord och gillar inte skugga. Den har ofta lilaaktig färg på blommorna. Blommar under högssommartiden, augusti-september.

 

 

Vattenparken från andra sidan.   Vattenparken från sidan jag visar mest. och tittat på.

Gulsporre, den växer på torr grusmark eller vid vägkanter, i detta fall växer den i vattenparken närheten till vattnet i det höga gräset. Den blommar juli-september och har gula blommor. Undra om den har viss besläktning med Leijongap eftersom jag tycker blommorna är rätt lika.

   Detta är troligen den vanligaste tisteln i Sverige och heter vägtistelnväxer både längs vägaar och på betesmarker. Vägtisteln har en lila blomma som växer från något som liknar en taggig boll, här har den blommat klart.

  Padda    Vattenpilört, den växer i blöt jord eller i vatten och blommar mellan juli-september. Färgen är ofta rosa eller rödvita blommor.

Bredkaveldun, den växer i kväverikt sötvatten, och växer med flera andra i omfång. Blomming sker juli-augusti.

 

   And.

 Kan det vara sidenört? Om det är så verkar den vara klassad som en invasiv ört. Här växer den i vattenparken. Kan ha vit-rosa blommor och här har den kapslat in sig med sina gömfrön. Måste ge den att den är väldigt vacker.

Hej och välkommen hit!

Nu ska du få följa med på något spännande!
Jag har ordnat med två rutor, naturrutor i mitt närområde som du ska få följa med och se vad som händer under en tid.

Lite kul fakta innan vi startar. Visste du att NaturrutaN är ett palindrom? Ett palindrom är ett ord som blir samma oavsett om du läser det rättvänt eller bakvänt. Fler exempel är kajak och Anna.

Men då börjar vi!

Här kan du se de två platser jag valt ut för mina naturrutor. De ligger båda i Enköping och rätt så nära varandra. Den första platsen ligger intill eller i vattenparken kanske man ska säga. Den andra ligger om man följer cykelvägen upp mot Husberg, Gånsta och Bergvreten i en skogskant. Du kan se dem genom att titta på bilden under på de röda prickarna. Den vänstra är Vattenparken och den högra är skogsbrynet.

Platsen vid vattenparken ser ut såhär precis idag.

Den andra platsen i skogsbrynet ser ut såhär

Det är två rätt så olika platser. Vattenparken är en öppen yta med närhet till vatten och beväxtlighet som finns där omkring medan skogsbrynet skyddas av omkringväxande träd samt att det är en plats med mycket lä då det ligger intill en bred klippvägg. Vanliga djur som kan synas på de olika platserna är att bland annat i skogsbrynet finns rådjur, räv och harar. I vattenparken syns ofta änder och andra fåglar, samt grodor och rikt på insekter.

 

Båda platserna har också en del likheter. Intill båda platserna går en gång och cykelbana som används av många dagligen då den leder ner till stan från flera bostadsområden.

Jag kommer så småningom visa mer kring de fynd bland växter och djur som jag fann vid mitt första besök. Samt ett projekt som jag själv påbörjat, men mer om det senare.

Vi ses!

Som en del av utbildningen på lärarprogrammet F-3 har vi fått göra en gruppuppgift med en film som slutproduktion. Kursen heter Bedömning och omdömen och vår grupp blev tilldelade Skolinspektionen.

Just för att jag själv tycker att vår film blev så bra så lägger jag upp filmen här.